Av: Stina Billinger, bærekraftsstrateg i Storebrand
Idag, mandag 31. oktober 2011, blir vi 7 milliarder mennesker på jorden. Da jeg begynte på skolen for 25 år siden var vi omtrent 5 milliarder på jorden. Forskere mener at vi i år 2050 vil være mellom 9 og 12 milliarder. Hastigheten på befolkningsveksten er økende - og ikke minst utfordrende.
Men i Sverige avfolkas landsbygden och befolkningstillväxten i Europa har stannat av. I vissa länder sjunker till och med antalet invånare. Förstagångsföräldrarna blir allt äldre, och pensionärerna lever allt längre. Vi hör på nyheterna att vi kommer behöva importera arbetskraft om vi ska kunna försörja vår åldrande befolkning.
Till 98 % sker befolkningsökningen i det vi kallar för tillväxtmarknader och utvecklingsländer, exempelvis Indien, Kina, Brasilien, Turkiet, Mexiko, Sydafrika och Thailand. Där går även urbaniseringen snabbt. Kinas fastighetsmarknad kokar och alla världens lyftkranar samlas på platser vi inte en kan namnet på. Det finns städer med över 30 miljoner invånare i Kina som inte ens en promille av svenskarna eller normännen hört talas om. 2050 kommer två tredjedelar av världens befolkning bo i städer.
Redan idag kommer hälften av världens ekonomiska tillväxt från de så kallade tillväxtländerna. Företag från Kina, Indien, Brasilien är idag globala, starka bolag som står sig väl i konkurrensen internationellt. Så länge arbetskraften är billigare i somliga av dessa länder kommer produktionen fortsätta att flytta dit.
En majoritet av bolagen på Stockholmsbörsen är beroende av råvaror från eller produktion i tillväxtländerna i sin verksamhet. I Kongo, Sydafrika och Guatemala finns gruvor och naturresurser som några av våra svenska och norska företag är helt beroende av för sin produktion. Det är alltså inte bara befolkningen som växer i dessa länder – ekonomierna växer också och vi ser en befolkning som ökar sin konsumtion. Precis som vi har gjort och fortsatt gör.
Den enorma industrialiseringen vi har sett de senaste 30 åren har lett till ett väsentligt mer resurskrävande och avfallsproducerande levnadssätt. Denna utvecklings startade i de rikare länderna men slår nu till med kraft nu också i tillväxtländerna. Detta, i kombination med befolkningstillväxten, har lett till ett överutnyttjande av många naturresurser, ett förändrat klimat och en ekosystem under svår stress.
Men vad har då detta med oss att göra? Om jag säger att befolkningsökningen och tillväxtmarknaderna har påverkan på dina sparpengar – tror du mig då?
Jag påstår också att vår förmåga att hantera knappa resurser när befolkningen stiger till 9 miljarder är helt avgörande för våra globala företags ekonomiska resultat i framtiden. För att befolkningsökningen inte ska fortsätta att stiga ytterligare måste vi göra världen mer hållbar och bättre för fler. Här är näringslivets agerande en kritisk faktor och investerares förmåga att identifiera vilka bolag som adresserar utmaningen helt avgörande.
Befolkningstillväxten är en av flera stora utmaningar på vägen mot en hållbar utveckling. Den är tätt sammankopplad med andra ödesfrågor vi står inför, genom att det är ömsesidigt beroende av varandra. Kollapsen av ekosystem som är helt vitala för näringslivet. Klimatförändringar som leder till extremväder. Korruption skapar felaktigt fattade affärsbeslut och hämmad utveckling. Dessa frågor anses av somliga som ”icke finansiella” men är i själva verket helt vitala för värdeutvecklingen av dina sparpengar.
Vi måste säkerställa att det finns drivkrafter för bolag att agera hållbart, med hänsyn till miljö och samhälle samtidigt som de är finansiellt och ekonomiskt stabila. Företagen ska kunna tillgodose dagens kunders behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Idag föds ett antal barn som gör att vi blir 7 miljarder världsmedborgare. Oavsett om du firar eller ej, ta en fundering på hur du investerat dina pengar. Är de investerade för att stötta upp en bärekraftig utveckling?
PS: Om du precis som jag är intresserad av hur det står till med världen, rekommenderar jag en titt på Hans Rosling, professor i Global hälsa på Karolinska Institutet, i detta videoklipp på Ted Talks. Ingen gör svåra ämnen så underhållande som han!
 |
| Stina og Sigge Billinger |
Av: Stina Billinger, bærekraftsstrateg i Storebrand
Førstkommende søndag, den 23. oktober, går årets TV-aksjon av stabelen. Den setter søkelyset på en problemstilling vi i Storebrand har arbeidet lenge med, nemlig kampen mot landminer og klasevåpen.
Begge disse våpentypene dreper sivile i krig på en forferdelig og brutal måte. De lemlester mennesker og etterlater landområder ubrukbare i lang tid. Norsk Folkehjelp gjør en fantastisk innsats for å støtte de rammede og rydde bakken for miner.
Enkel beslutning
I 2003 besluttet vi i Storebrand å utelukke selskaper som produserte landminer og klasevåpen fra våre investeringer. Dengang var det en ganske radikal beslutning. Vi var blant de første investorene som gikk så langt til tross for at FN-konvensjonen som forbyr disse våpnene ennå ikke var innført. I dag har de fleste større nordiske investorer begynt å utelukke selskaper som produserer disse typer våpen. Dette synes vi er gledelig og svært positivt for fremtiden!
I 2003 besluttet vi i Storebrand å utelukke selskaper som produserte landminer og klasevåpen fra våre investeringer. Dengang var det en ganske radikal beslutning. Vi var blant de første investorene som gikk så langt til tross for at FN-konvensjonen som forbyr disse våpnene ennå ikke var innført. I dag har de fleste større nordiske investorer begynt å utelukke selskaper som produserer disse typer våpen. Dette synes vi er gledelig og svært positivt for fremtiden!
Dette var en enkel beslutning å ta for oss i 2003. I 2050 vil det være ni milliarder mennesker på jorden. Dersom man da skal kunne leve godt av planetens ressurser, er det ikke bærekraftig å investere i klasevåpen og landminer som skader mennesker og gjør jordarealer utilgjengelige for generasjoner.
Er det nok?
Holder det i år 2011 å velge bort de selskapene som produserer kontroversielle våpen og bryter med menneskerettighetene? Kommer vi til å skape en bærekraftig verden gjennom å ikke investere i de verste selskapene og sette dem opp på en svarteliste?
Svaret vårt er nei. Det som var radikalt og modig i år 2003 er i dag ikke nok dersom investeringen skal være bærekraftig. Det kreves enda mer og den satsningen ønsker vi å ta!
Gjøre en forskjell
Vårt oppdrag er å forvalte dine investeringer på en god måte. Det innebærer både at pengene skal vokse og gi god avkastning, samt at de skal gjøre en forskjell og komme til nytte. Akkurat nå er flere enn 80 selskaper belønnet med vår ’Best in Class-utmerkelse’. Det innebærer at disse selskapene er blant de beste i sin bransje til å ta hensyn til bærekraftige aspekter i sin forretningsvirksomhet. Hva betyr det i praksis? De har gode styringsssystemer, de utvikler grønne produkter, de kjemper for menneskerettighetene og kan samtidig vise til gode finansielle resultater. Vi tror at de er fremtidens vinnere.
Årets TV-aksjon er din mulighet til å bidra! Ved å gi et bidrag til Norsk Folkehjelp har du muligheten til å bli minerydder og støtte arbeidet mot landminer og klasevåpen.
Innsamling via Facebook
Tidligere denne uka samlet Storebrand inn 50.000 kroner til TV-aksjonen og Norsk folkhjelp. Innsamlingen foregikk på Facebook. Budskapet i innsamlingen var "Det koster 20 kroner å rydde 1 kvadratmeter fri for miner og klasebomber. Klikk her og vi gir 20 kr til Norsk Folkehjelp". Responsen var overveldende og i løpet av to timer hadde over 4000 klikket og dermed bidratt til aksjonen. Det betyr at vi nådde taket for hvor mye vi kunne bidra med, langt raskere enn vi hadde forventet. For oss var det helt fantastisk å se hvor mange som ønsket å støtte opp om TV-aksjonen. Vi setter stor pris på alle som bidro og takker ydmykt for engasjementet!
Nordea investerer i flere selskaper som produserer atomvåpen, selv om oljefondet og andre norske storbanker har valgt å trekke seg ut. Det melder NRK i dag. For Storebrand er det ikke greit å investere i kjernevåpenprodusenter.
Dermed kan nordmenns sparepenger være med på å finansiere kjernefysiske våpen, melder NRK i dag.
Allerede i 2009 fikk Nordea og flere andre banker kritikk for at de investerte i atomvåpenprodusenter som Boeing og EADS. Nordea sier nå at de ikke vil trekke seg ut av selskapene før det finnes et internasjonalt regelverk mot atomvåpen.
Holder ikke å bare følge loven
Samfunnsansvar dreier seg om mer enn bare å følge loven. Synes virkelig Nordeas kunder det er ok at de tjener penger på atomvåpenproduksjon?
Det holder heller ikke for Nordea å vise til at de avventer et internasjonalt forbud mot atomvåpen, slik vi fikk med klasevåpen. Det finnes nemlig allerede en internasjonal ikkespredningsavtale som gjelder kjernevåpen.
Dessuten har International Court of Justice i Haag fastslått at de mener at bruk av kjernevåpen strider mot internasjonal rett. Avtalen gjør at Storebrand ikke investerer i kjernevåpen.
 |
| Pengene fra årets TV-aksjon går til mine- og bomberydding. Foto: Werner Anderson. |
PS: Storebrand tar i disse dager et nytt steg i å ytterligere styrke vår posisjon ved å integrere avdelingen for bærekraftige investeringer i forvaltermiljøet. På denne måten blir risikovurderingen mer integrert med forvaltingen av pensjons- og sparemidlene til våre kunder. Vi skal oppnå best mulig avkastning for våre kunder, men ikke for enhver pris.
Les mer »
Da jeg var 14 år våknet min familie av at brannalarmen gikk. Klokka var 03 på natta, og det var midtvinters. Det brant i stua vår, og årsaken var glemte stearinlys.
Til tross for dramatikken, det gikk heldigvis fint. Min far fikk slukket brannen med en vannslange fra kjøkkenet. Men jeg kommer aldri til å glemme den opplevelsen. Og til tross for at jeg hele tiden fikk klare instrukser underveis, ville jeg husket episoden som mindre dramatisk dersom vi hadde hatt brannøvelse i forkant?
Min familie er representativ for en norsk gjennomsnittsfamilie: I en undersøkelse Storebrand har gjennomført svarer kun 1 av 10 at de regelmessig øver på hva de skal gjøre under en brann hjemme. Til hvorfor de ikke har hatt øvelser, svarer ca halvparten at de aldri har tenkt over det, mens den andre halvparten stoler på røykvarsler og annet sikkerhetsutstyr.
Er det ikke litt pussig? På de fleste arbeidsplasser i dag gjennomføres det brannøvelser. Når brannalarmen går vet vi hva vi skal gjøre. Vi er innprentet til å forlate pulten og gå med raske skritt til avtalt møtested, og dette føler vi oss sikre på.
Men hjemme, hvor vi tilbringer mest tid, øver vi ikke på dette. Dette må vi bli flinkere til! Er det kun voksne mennesker i huset, kan det være tilstrekkelig å prate seg gjennom rutiner. Er det derimot barn tilstede, vil det være behov for en praktisk gjennomgang, som bør repeteres med jevne mellomrom.
Gjennomføres det brannøvelser hjemme hos deg?
Slik har du brannøvelse hjemme:
• Gjør brannøvelsen til en lek, slik at du ikke skremmer barna. Snakk om hvorfor det er viktig å ha brannøvelse. Fortell om røykvarsleren og hvorfor den vil begynne å pipe.
• Lag noen enkle regler for hva barna skal gjøre dersom røykvarsleren piper og det lukter røyk.
• Prøv ulike rømningsveier. Vurder om det er behov for ekstra hjelpemidler, for eksempel stige. Bli enige om hvem som går først og hvem som går sist.
• Bli enige om hvor dere skal samles, for eksempel ved flaggstangen eller epletreet.
• Snakk sammen etterpå og foreta en evaluering. Gjenta øvelsen minst to ganger per år.
Se film om brannøvelser fra Norsk Brannvernforening her:
Les mer »
